2014-09-05 Utskriven från reumatologen

5 september, 2014 § 14 kommentarer

Hej!
 
I vanlig ordning är det evigheter sedan jag skrev här, men idag hände något märkligt som jag känner att jag måste berätta här 🙂
 
Jag blev utskriven från reumatologmottagningen.
 
I måndags lämnade jag några rör med blodprover inför återbesöket jag skulle på hos reumatologen idag. Jag mår ju bra, men det är inte utan att man undrar lite på vägen dit. Hur jag känner mig är ju vad jag själv tycker. Blodprover visar ju sanningen svart på vitt.
 
Alla värden är fortfarande tiptop. De kan inte bli bättre. Sänkan är så låg att den knappt är mätbar. Det har nu gått nästan tre och ett halvt år sedan kostomläggningen. Jag jobbar mer än heltid och jag löptränar på hårt underlag. Inte på någon hög nivå men jag springer regelbundet. Och läkaren konstaterade idag att det inte finns någon anledning att jag ska vara inskriven där som patient längre och hon tycker inte att jag ska betrakta mig själv som sjuk. Hon känner inte till någon annan patient med samma besvär som jag som varit symptomfri under så lång tid utan bromsmediciner.
 
Det påverkade mig mer än jag trodde att få det här beskedet. Även om jag själv vet att jag inte haft dessa problem på väldigt länge, så ser man ändå på sig själv som en person med en sjukdom. Att läkaren sa till mig att sluta med det tog bort ett psykologiskt spännband runt min egen självbild. Och jag måste erkänna att en glädjetår föll i bilen på vägen hem. Jag känner en stor stor lättnad. Och en stor seger.
 
Ha en fin hösthelg!
Kram Jenny
 
Annonser

Endometrios och IFD – Svar till MariaD

5 september, 2011 § Lämna en kommentar

Hej MariaD

Tack så mycket för din kommentar. Jag visste inte vad endometrios var, så jag googlade lite och jag förstår att du har det jobbigt. Det är starkt gjort när man mår dåligt att ta steget till att göra någonting åt sin situation på egen hand. Samtidigt tror jag att man redan där, har kommit halva vägen. När man bestämmer sig för att själv ta ansvar för sin egen hälsa.

Först tyckte jag att endometrios verkade vara en helt annan typ av sjukdom än den jag har – men när man läser lite mer så hittar man ju flera grundläggande likheter. Kroniska inflammationer till följd av ett till synes ej fungerande immunförsvar är ju en central del även av endometrios. Jag hittade även ganska snabbt att det finns kopplingar till både mat och miljögifter och jag hittade även personer som blivit mycket bättre genom att göra en liknande kostomläggning som den jag gjort.

Jag tror att IFD-kost är bra för alla människor, och inte allra minst i förebyggande syfte. Men om man redan har fått en immunförsvarsrelaterad inflammatorisk kronisk sjukdom kan det vara så att man behöver ta ytterligare ett steg, för då har man troligtvis utvecklat en överkänslighet mot någonting. För många människor med den här typen av sjukdomar verkar komjölk och spannmål (i synnerhet vete) vara mer eller mindre som ett gift för kroppen. Det finns olika teorier kring varför, men jag har inte grävt ner mig i det så mycket utan bara konstaterat att det är så. Vete tycks vara i särklass värst, så även för endometrios.

Om du orkar och får motivation att göra någonting utöver IFD, kan du prova följande under ett par månader:
1. Uteslut veteprotein. Helst alla spannmål, men i första hand vete. Ett starkt råd är att läsa innehållsförteckningar, för vete finns i saker man inte tror såsom vissa laktritssorter och i sojasås. Tänk på att veteprotein även kan finnas i vissa glutenfria produkter.
2. Uteslut komjölksprotein. Samma råd här, läs innehållsförteckningar för mjölkämnen finns i en mängd produkter. Se här för en lista på vad som innehåller mjölk: Hur undviker man mjölk?
3. Uteslut griskött och minska ned så mycket som möjligt på rött kött. Öka konsumtionen av grönsaker och bär drastiskt.
4. Drick mycket vatten. En underskattad metod för att hjälpa kroppen rensa ut gifter. Helst renat kranvatten (det finns extra filter att köpa till kranen) eller källvatten. Jag dricker mellan 2-3 liter vatten per dag och börjar med 5-6 dl direkt på morgonen. Det blir en del spring på toaletten men jag känner i kroppen att det gör stor nytta. Obs, det är ju bättre att dricka vanligt vatten än att inte dricka alls.
5. Jätteviktigt att äta så mycket ekologiskt som bara möjligt. Av två anledningar: För det första för att minska ned på tillsatser och kemikalier. För det andra för att öka näringsinnehållet i det du äter. Icke ekologiskt odlade grönsaker drivs upp för snabbt och hinner inte utveckla de näringsämnen som de normalt ska göra. (Sen är ekologiska produkter mycket godare också!) Det har varit ganska dyrt med ekologiska varor men nu kommer det mer och mer till vettiga priser. ICA har ett eget sortiment som inte alls är dumt.
6. Undvik tillsatser och kemikalier. Ät så rena råvaror som möjligt.

Undvik även så mycket socker som möjligt.

När jag började lägga om kosten så resonerade jag som så att jag inte hade något att förlora på att äta bättre mat! Om man är orolig för kalciumbrist när man slutar med mjölk kan man komplettera med tillskott. Allt detta kan verka krångligt, men man kommer in i det lättare än man tror! Speciellt om det börjar ge effekt för då blir det roligt. Visst kan du även använda dig av IFD för att balansera vad du ska äta mycket av och vad du ska äta mindre av.

Det finns även kosttillskott som stödjer kroppens utrensning av toxiner, tungmetaller och kemikalier men här kan jag inte ge specifika rekommendationer. Här får man vända sig till alternativmedicinen.

Läs även detta: Mitt viktigaste kostråd

Här är några sidor jag hittade, du kanske redan har läst dem, men jag lägger upp dem ifall:
http://endometriosbloggen.blogspot.com/2008/03/tips-mot-endometriosvrk.html
http://www.familjeliv.se/Planerar_barn/Wiki/a229.html

Den här sidan tyckte jag var väldigt intressant:
http://endometriosis.org/resources/articles/dietary-modification/
Deras bok finns att köpa på Bokus:
Endometriosis: A Key to Healing Through Nutrition

Jag rekommenderar även att se dokumentärfilmen Underkastelsen av Stefan Jarl som handlar om de kemikalier och gifter som vi alla exponeras för varje dag, vare sig vi vill eller inte. Man kan inte göra så mycket åt allt det på egen hand, men man blir definitivt mer medveten när man sett den:
http://www.underkastelsen.se/

Hör gärna av dig och berätta om vad du gör och hur det går.

Varma hälsningar
Jenny

Min reumatiska sjukdom syns inte

11 augusti, 2011 § 10 kommentarer

Jag vill berätta en sak:
– för dig som har en reumatisk eller inflammatorisk sjukdom (och förnekar det, det gjorde jag länge)
– för dig som är anhörig eller känner någon som har en reumatisk eller inflammatorisk sjukdom (och inte riktigt förstår)

Min reumatiska sjukdom syns inte. Och den har kommit krypande. Eller som i en trappa kan man säga. Angripit mina leder. Mina muskelfästen. Mina ögon. Mina tarmar. Mitt logiska tänkande och min livsenergi. Och för varje steg som sjukdomen har tagit, så har jag klivit med upp för trappan och anpassat mig. Lärt mig leva med värk och trötthet. Ätit medicin som gjort mig ännu sjukare. Känt mig tröttare och tröttare men tänkt att det är väl alla. Trötta alltså. Det känns liksom inte riktigt ok att klaga på att man är trött för då är man nog lite lat. Och jag kan ju stå på bena (för det allra mesta) så SÅ ont kan det väl inte göra.

Varit duktig.
Orkat jobba (nästan) men inget mer.
Använt all ledig tid till återhämtning.
Förlorat mycket av min humor (speciellt hemmavid tyvärr när man kommer hem och slappnar av).
Förlorat livsgnistan i blicken (min man säger att den är tillbaka nu).
Fått sämre närminne.
Tappat koncentrationsförmåga.
Fått sämre prioriteringsförmåga.
Sörjt på helgerna för att jag inte längre gör saker med familjen.
Haft dåligt samvete för att allt är jobbigt.
Slutat ta hand om hemmet.
Förträngt.

Visst har jag förstått att jag varit sjuk. Men hur jag faktiskt har mått förstod jag inte förrän jag mådde bra.

Vi kanske ibland borde bromsa livets karusell lite oftare och titta på den på lite håll för att se vilka delar som är sneda och behöver lagas. Känna efter hur vi egentligen mår och hur vi lever. Kanske se efter om någon som sitter kvar på karusellen mår dåligt och kanske behöver hjälp att kliva av.

Just nu mår jag väldigt bra, och det är jag så tacksam för. Men jag kan såklart aldrig lova att jag kommer att må bra resten av mitt liv. Jag vet inte vad min sjukdom har för planer för mig. Men jag har slutat att klättra med uppför trappan. Jag vet nu att jag kan påverka, och jag kommer att söka alla vägar som kan få mig att må så bra som jag bara kan.

Så om du har en vän eller närstående, som har en sjukdom som inte syns – visa ibland att du vet. Fråga ibland hur det är, och nöj dig inte alltid med svaret att allt är bra. Det betyder så mycket.

Tack till min man för oräkneliga bruncher på helgerna. En hallonsmoothie och en kopp kaffe i handen varenda morgon på väg till jobbet. Barnens vardagslogistik. Och ett starkt stöd när jag väl insåg att jag själv kan och vill ta ansvar för min hälsa.

Tack till mina barn för tålamod och djupaste kärlek.

Ulcerös Kolit

9 juli, 2011 § 1 kommentar

Vad är ulcerös kolit?

Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som angriper ändtarmen eller tjocktarmen. Den kallas även sårig tjocktarmsinflammation. Vanligast är att den sitter i nedre delen av tjocktarmen och ändtarmen, men den kan också angripa hela tjocktarmen. Om bara ändtarmen är inflammerad kallas den proktit.
Sjukdomen är kronisk, vilket innebär att den kan återkomma i sk skov (tillfällig försämring). Vissa får enstaka skov under sin livstid medan andra har upprepade sjukdomsperioder. De allra flesta som får diagnosen ulcerös kolit kan må bra och leva ett aktivt liv när den akuta attacken av sjukdomen behandlats och är över. Omkring 30 000 svenskar har ulcerös kolit eller proktit. Varje år nyinsjuknar omkring 1 000 personer, ungefär lika många män som kvinnor. De flesta är 15-35 år.

Vad orsakar sjukdomen?

Ulcerös kolit beror på en samverkan mellan yttre faktorer miljö/föda och ärftliga faktorer. Exakt vilka vet inte forskarna ännu men man tror att vissa människor har en medfödd risk att utveckla sjukdomen. Likaså tror man att den kan utlösas av yttre faktorer, t ex en infektion eller intag av vissa smärtstillande/antiinflammatoriska läkemedel, som leder till att immunförsvaret aktiveras och angriper tarmen.

Vad man däremot vet är att rökning ger ett visst skydd mot att insjukna i ulcerös kolit. (Det är inte helt ovanligt att sjukdomen bryter ut i samband med att man slutar röka.) Läkarna avråder ändå från rökning eftersom det kan leda till andra allvarliga sjukdomar.

Hur yttrar sig sjukdomen?

Symtomen på ulcerös kolit varierar beroende på hur svår attacken är och hur stor del av tjocktarmen som är inflammerad. Det vanligaste symtomet är diarré, med varierande grad av blod och slem i avföringen. Ju större del av tjocktarmen som är inflammerad, desto lösare är diarréerna. Om det bara är ändtarmen eller nedre delen av tjocktarmen som är inflammerad, kan avföringen vara blodtillblandad men i övrigt se ut som vanligt.

Sjukdomen kommer ofta smygande med relativt milda mag-tarmbesvär under en period innan den bryter ut och blir akut. I samband med sjukdomsattacker får en del problem med leder, framför allt i höft och rygg. Ledbesvär kan ibland vara första tecknet på att ett skov är på väg.

Hur ställer man diagnos?

Rektoskopi, koloskopi och röntgen samt blod- och avföringsprover är de vanligaste undersökningsmetoderna för att fastställa om man har ulcerös kolit. Vid rektoskopi förs ett smalt rör i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och även ta vävnadsprov.

När man gör koloskopi för man in en tunn slang genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen samt ta vävnadsprover. I cirka 10 procent av fallen är det svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom (inflammation i tunntarmen) eftersom många symtom är gemensamma. Det betyder att diagnosen kan komma att ändras.

Hur behandlar man ulcerös kolit?

Den som har ulcerös kolit behöver specialistvård.

Läkemedelsbehandling

Den vanligaste behandlingen är medicinering. Eftersom ulcerös kolit inte går att bota i egentlig mening så är målet för behandlingen att hålla sjukdomen under kontroll. Vid en sjukdomsattack ges medicin för att häva inflammationen i tarmen. Sedan får man ofta medicin som underhållsbehandling för att minska risken att inflammationen ska blossa upp igen. Vilka läkemedel man får beror på skovets svårighetsgrad och utbredning. Personer med samma diagnos kan få olika mediciner.

Kirurgisk behandling

De allra flesta med ulcerös kolit behöver aldrig genomgå en operation. Men i vissa fall räcker det inte med medicinsk behandling för att stoppa inflammationen och det kan då bli nödvändigt med kirurgi. Idag finns flera olika alternativ och metoder. Vanligast är en sk bäckenreservoar. Kirurgen konstruerar då en behållare av en bit tunntarm som ansluts till ändtarmsöppningen. Avföringen leds därmed den vanliga vägen.
Ett annat alternativ är en stomi. Det betyder att man får ”påse på magen”, antingen tillfälligt för att avlasta tarmen eller som en permanent lösning. Vilken metod som passar bäst är individuellt och den som ska opereras bör ha möjlighet att diskutera de olika alternativen med den läkare som är ansvarig för operationen.

Kosten

Eftersom en inflammation i tjocktarmen inte påverkar näringsupptaget i någon större utsträckning rekommenderas inte någon särskild kost vid ulcerös kolit. Diarréer gör dock att kroppen förlorar vätska, salter och mineraler.

Det är därför viktigt att dricka tillräckligt, gärna mineralvatten, och att tala med sin läkare om tillskott av vitaminer och mineraler. En dietist kan ge råd om kost och näring.

Vad kan vi vänta av framtiden?

Det är stor skillnad att få ulcerös kolit idag jämfört med för 20 år sedan. Behandlingen har förbättrats betydligt tack vare nya diagnosmetoder, effektivare mediciner och operationsmetoder som bevarar så mycket som möjligt av tarmen. Och utvecklingen går hela tiden framåt.

Källa: RMT – Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka
www.magotarm.se

P.S. Jag ifrågasätter verkligen det RMT skriver om kosten. Prognoserna för människor med Ulcerös Kolit kommer inte bara förättras pga effektivare mediciner och operationsmetoder. Det finns definitivt mycket mer som vi har att lära oss om hur kosten påverkar vår hälsa. D.S.
//Jenny

Reumatism

2 juni, 2011 § 4 kommentarer

Reumatism – en miljon svenskar har en reumatisk sjukdom

Det finns cirka en miljon svenskar som har någon form av reumatism eller reumatiska symptom. Många vet inte om att de har drabbats, delvis beroende på att sjukdomen kan komma smygande men också för att diagnosen kan vara oklar.

De reumatiska sjukdomarna är ett samlingsbegrepp för ett 80-tal diagnoser som omfattar rörelseorganen, men i vissa fall även engagerar kroppens inre organ. Reumatism kan drabba allt ifrån de allra minsta kärlen i ögonen till kroppens största leder och livsviktiga organ. Hos många reumatiker växlar perioder av hög sjukdomsaktivitet, så kallade skov, med symptomfria perioder som varar olika länge. Men en del har bara ett enda skov som spontant försvinner och inte lämnar något eller ett lindrigt funktionshinder.

Fyra huvudgrupper

De reumatiska sjukdomarna kan delas in i fyra huvudgrupper:

  1. Ledinflammationer, s.k. artriter. Reumatoid Artrit, RA, är den mest kända reumatiska sjukdomen. RA kallas också ledgångsreumatism eftersom det främst är lederna som drabbas. Andra vanliga inflammatoriska ledsjukdomar är psoriasisartrit, ankyloserande spondylit (även kallat Bechterews sjukdom) och barnreumatism
  2. Inflammationer i kärl, s.k. vaskuliter, eller bindväv, som exempelvis SLE
  3. Degenerativa förändringar i ledbrosk, s.k. artros
  4. Mjukdelsreumatiska tillstånd, det vill säga lokala inflammationer i lednära vävnader som senor, slemsäckar och senskidor

Ärftlighet och miljö

Reumatism verkar ha funnits sedan urminnes tider. I arkeologiska utgrävningar har man hittat skelett med något som liknar typiska reumatiska ledförändringar. Men orsakerna till de reumatiska sjukdomarna är i de allra flesta fall okända. Ärftlighet, miljöfaktorer och levnadssätt är bidragande faktorer. Aktuella forskningsresultat visar att bakterier eller virus kan påverka och starta en reaktion i immunsystemet hos personer med arvsanlag för sjukdomen. Rökning kan göra att sjukdomen bryter ut och bidra till en sämre prognos.

De senaste åren har forskningen om de reumatiska sjukdomarna tagit flera stora steg, idag är kunskapen mycket större om vilka gener som styr sjukdomarnas utveckling och vilken behandling som lämpar sig bäst. Den medicinska behandlingen syftar till att så effektivt som möjligt dämpa den inflammatoriska processen. Träning i samråd med arbetsterapeut och/eller sjukgymnast är också en viktig del, för att bibehålla och öka rörligheten i lederna.

Några av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna

Ledgångsreumatism
Psoriasisartrit
Bechterews sjukdom
Barnreumatism

Källa: www.rorelse.se

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande i kategorin DiagnoserTillbaka till mitt liv.

%d bloggare gillar detta: