Kurera.se – Ät dig frisk med antiinflammatorisk mat

7 mars, 2015 § 6 kommentarer

Yes. Fler och fler läkare erkänner kostens samband med våra folksjukdomar. Snart är inte detta ”hokus-pokus” längre utan allmänbildning. Många ”kroniska” tillstånd som många läkare hävdar beror på ett felaktigt immunförsvar, beror helt enkelt på ett immunförsvar som fungerar. Vår kost och våra levnadsvanor har ändrat sig dramatiskt på otroligt kort tid jämförelsevis med människans existens.

antiinflammatorisk kost

http://kurera.se/at-dig-frisk-med-antiinflammatorisk-mat/

Annonser

Sjukvårdens ointresse för näringsämnens effekter måste brytas

17 augusti, 2011 § Lämna en kommentar

”Påståendet att en väl sammansatt kost är tillräcklig för optimal hälsa
måste problematiseras. Bland allmänheten finns ett stort intresse för
dessa frågor. Däremot är det är mindre inom sjukvården, vilket kan
bidra till att patienter väljer komplementär eller alternativ behandling.
Kunskap från konventionell och komplementär medicin måste
integreras för att sjukvården ska bli trovärdig på kostområdet.”

Ännu en mycket intressant artikel från Läkartidningen. Författarna ifrågasätter sjukvårdens varningar för höga doser av vitaminer och antioxidanter, och även de allmänna rekommendationerna av dagligt intag som allmängiltiga för hela befolkningen. Denna artikel skrevs 2005.

Fortfarande undrar jag varför sjukvården inte intresserar sig mer för att den mat vi äter hela dagarna påverkar vår hälsa.

För referenser och fullständig artikel, klicka här:
Sjukvårdens ointresse för näringsämnens effekt

Utdrag ur artikeln:

Är allsidig kost tillräckligt?

Sedan decennier har hävdats att officiellt rekommenderad kost tillför nödvändiga näringsämnen i tillräckliga mängder. En bra kost är, tillsammans med andra livsstilsfaktorer, betydelsefull för individens totala hälsa. Men utifrån ett antal faktorer kan man idag ifrågasätta huruvida en väl sammansatt kost är tillräcklig för optimal hälsa.

1. Begreppet rekommenderat dagligt intag förknippas gärna med föreställningen att alla människor har ungefär samma behov av enskilda näringsämnen. I medicinsk forskning görs ofta ett underförstått antagande att en tänkt genomsnittsindivid kan representera en grupp, eller alla människor, oavsett fördelningen inom populationen. Men i klinisk verksamhet behandlar vi individer som alla är olika (utom enäggstvillingar). I praktiken träffar vi aldrig en med genomsnittsindividen identisk människa. För att ge en god behandling till enskilda patienter måste evidens och riktlinjer kompletteras med individuell eller personlig kunskap. För hundra år sedan skrev Garrod om kemisk individualitet och präglade begreppet »inborn errors of metabolism«. Ett halvsekel senare använde Williams uttrycket biokemisk individualitet. Hans hypotes var att det finns en betydande variation av olika individers behov av enskilda näringsämnen hos människa liksom hos andra djurarter. Patienter svarar individuellt på läkemedel, och en förståelse för genetikens betydelse för detta har blivit alltmer spridd. Kunskap genererad av forskningen om det mänskliga genomet stöder en individualisering av kost- och näringsrekommendationer.

Vitaminrapporter har nonchalerats

2. Positiva rapporter om effekter med högre vitamindoser har länge nonchalerats av det medicinska etablissemanget i stället för att i vetenskaplig anda granskas utifrån sina verkliga förutsättningar. Hundra år efter Garrods artikel publicerade Ames en sammanställning enligt vilken ett femtiotal sjukdomar kan förbättras med höga doser av vitaminer. Förklaringen är främst vitaminernas
stora betydelse i enzymatiska reaktioner.

3. Det finns gammal kunskap om samband mellan kemin i vår miljö och näringsstatus i våra kroppar. Gifter, konstgödsel, odlingsmetoder och livsmedelsraffinering påverkar födans näringsinnehåll
på olika sätt. Näringsvärdet i födoämnen kan ha försämrats väsentligt, enligt vissa studier. I England har
man funnit en minskad förekomst av flera mineraler i frukt och grönsaker mellan 1930-talet och 1990-talet. Data från USA talar också för ett försämrat vegetabiliskt näringsinnehåll. Dessa studier har begränsningar, men det gör inte problemet mindre viktigt. Ekologiskt odlad vegetabilisk föda kan i en del
avseenden vara mer näringsrik än ickeekologisk. På liknande sätt har kött från vilda djur beskrivits vara nyttigare än kött från tamdjur uppfödda på kraftfoder. Globalt sett är brister på mineraler som jod, järn, magnesium, selen och zink ofta beskrivna.

4. Dåligt balanserad kost är vanligt förekommande också i Sverige. Födointaget kan innehålla för litet av viktiga näringsämnen och för mycket socker, fett och vitt bröd. Måltidsordningen kan
vara dålig. Vissa befolkningsgrupper är speciellt utsatta.

5. Sjukdom, stress, fysisk aktivitet och ljus påverkar näringsbehovet på sätt som är ofullständigt utredda.

6. Nutrienter påverkas ej sällan negativt av läkemedelsterapi. Kända exempel är statinernas verkan på koenzym Q10 och antibiotikaeffekter på tarmfloran med konsekvenser för näringupptaget.

Kommentar

En bedömning av näringstillståndet kan vara motiverad för snart sagt varje patient. Allmänheten är mer positivt intresserad än tidigare och väntar sig något mer än bara standardsvar på frågor om kost och hälsa. Brist på kunskap liksom ointresserade och avvisande attityder hos läkare och annan vårdpersonal kan bidra till att patienter i ökande utsträckning väljer att söka komplementär eller alternativ behandling. Kunskap från konventionell och komplementär medicin måste integreras för att sjukvården skall kunna göra en trovärdig insats på kostområdet. Svepande larmrapporter om risker med naturliga näringsämnen bidrar sannolikt inte till att öka allmänhetens förtroende.

Artikelns författare:
Bo H Jonsson
Med Dr, institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri S:t Göran; enhetschef,
Överläkare, Norra Stockholms psykiatri
bo.jonsson@sll.se

Per Dalén
Med Dr, Docent, Viken
pdalen@algonet.se

Karl-E. Arfors
Professor, Stockholm
karl.arfors@ccmi.salk.edu

Fler artiklar hittar du här:
Artiklar

Hur undviker man mjölk?

10 augusti, 2011 § Lämna en kommentar

Om du helt vill undvika mjölk (mjölkprotein) ska du inte äta livsmedel som innehåller någon av följande ingredienser:

A-fil
Albumin
Kan komma från mjölk men det ska i så fall stå angivet.
Bifilus
Choklad
Det finns mjölkfri, men innehåller oftast mjölk.
Colostrum
Råmjölk som finns i t ex tandkrämen Zendium.
Creme Fraiche
Dofilus
Fetaost
Är normalt tillverkad av får- eller getost och inte komjölk. Men läs alltid innehållsförteckningen.
Filmjölk
Färskost
Glass
Det finns mjölkfri sorbet och glass gjord på havre, ris eller soja. Men läs alltid innehållsförteckningen.
Grädde
Gräddfil
Gräddpulver
Kasein
Kaseinat
Kesella
Keso
Kvarg
Kärnmjölk
Kärnmjölkspulver
Laktos
Laktos i läkemedel innehåller inte mjölkprotein.
Maizena redning
Både den ljusa och den mörka innehåller mjölksocker. Vanlig Maizena går bra att använda.
Majonäs
Äkta majonäs ska inte innehålla mjölk. Lättmajonäs kan innehålla mjölk. Läs alltid innehållsförteckningen.
Margarin
Står det bara margarin vet man inte om det innehåller mjölk.
Maränger
Kan innehålla mjölk.
Mesost
Messmör
Mjukost
Mjölk
Mjölkalbumin
Mjölkchoklad
Mjölkprotein
Mjölkpulver
Mjölksyra
Är en syra som används vid konservering (E270) och innehåller inte mjölk.
Mjölkäggvita
Nougat
Kan finnas mjölkfri.
Ost
Ostpulver
Skorpsmulor
Kan innehålla mjölk.
Skummjölk
Skummjölkspulver
Smältost
Smör
Smördeg
Kan finnas mjölkfri.
Smörfett
Smörolja
Ströbröd
Kan innehålla mjölk.
Torrmjölk
Torrmjölkspulver
Vassle
Vasslepulver
Yoghurt
Zendium
Tandkräm som innehåller mjölk.

Om du är osäker trots att du har läst innehållsförteckningen så kan du ringa tillverkaren och fråga.

Källa: http://www.mjolkfri.com

Relaterade inlägg:
Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling

Gojibär

31 juli, 2011 § Lämna en kommentar

Gojibär, har många olika namn. De kallas även Wolfberries och känns även igen under namnet ”Red diamonds” på den asiatiska marknaden. Gojibäret klassas som en av de näringstätaste superfoodsen de senaste årtusendena. Traditionellt har gojibäret använts inom medicinen av de kinesiska munkarna, och håller fortfarande en stark position inom den österländska medicinen, men börjar bli allt vanligare även inom den västerländska.

Gojibären kommer oftast i en soltorkad form. De är en mycket bra källa till protein, antioxidanter, livsnödvändiga aminosyror samt mer än 20 vitaminer och mineraler (inkluderat vit. A, C och järn). Gojibär innehar alla naturliga och nödvändiga element för maximal hälsa och vitalitet.

Gojibär innehåller betasitosterol som sänker det onyttiga kolesterolet. De innehåller vidare lutein och zeaxantin som i studier visat sig vara betydelsefulla för att skydda ögat och gula fläcken mot skadlig uv-strålning.De är rika på betakaroten som är en viktig antioxidant och innehåller flertalet av de essentiella aminosyrorna kroppen inte kan producera. Man kan äta 20-30g/dag.

Källa:
www.rawfood.se
www.superfoods.se

Om Bovete

21 juli, 2011 § Lämna en kommentar

Bovete är en ört som ursprungligen odlades i Asien. Den är alltså inte besläktad med något av våra fyra sädesslag och är inte något spannmål. I bovetets skal finns ett färgämne som heter Fagopyrin, som kan irritera ögats slemhinna. Det får man bort genom att slå kokhett vatten över korna och sedan skölja av dem i kallt vatten innan man kokar dem (alternativt koka upp dem, skölja av i kallt vatten och sedan koka dem i nytt vatten). Kornen är oftast skalade när man köper dem men små mängder av färgämnet kan finnas kvar.

Bovete är lättsmält, rik på B-vitaminer (framförallt B1- och B2-vitamin) och innehåller även kalium, magnesium, fosfor och järn. Kornen ser ut som små hjärtan.

En annan bonus med bovete är att den inte kräver lika mycket kväve och är därför inte lika krävande för miljön som spannmålen.

Jag kommer att prova göra lite maträtter med bovete och kanske baka lite. Har en känsla av att det inte riktigt är som vetemjöl… svårt nämligen att hitta recept på t ex bröd som enbart innehåller bovete. Men provar man inte får man inte veta.

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande i kategorin Fakta om livsmedelTillbaka till mitt liv.

%d bloggare gillar detta: